Hållbar upphandling av datacentertjänster

Ett datacenter är en anläggning där IT-utrustning drivs och kyls dygnet runt. Tjänsterna kan avse tjänster som:

• Co-location (hyrd plats i serverskåp/rack eller hall
• Molntjänster:
  • Infrastruktur som tjänst (IaaS)
  • Plattform som tjänst (PaaS)
  • Programvara som tjänst (SaaS)
• Drift av organisationens egna system i extern miljö

Marknaden utgörs av globala molnleverantörer men även nationella och regionala aktörer. Datacenter kan vara lokaliserade i Sverige, inom EU eller globalt. Geografisk placering påverkar energimix, klimatförutsättningar för frikyla och möjligheten till värmeåtervinning.

Utvecklingen går mot större anläggningar med hög energitäthet. Samtidigt ökar efterfrågan på beräkningskapacitet, bland annat genom AI-tillämpningar och ökade datamängder.

Datacenter är anläggningar där servrar och annan IT-utrustning används för lagring, bearbetning och distribution av digital information. Verksamheten kräver ofta stora mängder elektricitet och teknisk infrastruktur för kylning och drift.

Genom EUs krav på rapportering av datacenters miljöprestanda kan man på en aggregerad nivå se datacenters miljöprestanda. Uppgifterna finns på denna webbplats.

De viktigaste hållbarhetsaspekterna kopplade till datacentertjänster är:

Driften av datacenter kräver stora mängder elektricitet. Energianvändningen är ofta den största källan till klimatpåverkan från datacentertjänster.

Utöver den energi som används av IT-utrustningen krävs energi för kylning, kraftdistribution och annan infrastruktur. Hur effektivt datacentret använder energi har därför stor betydelse.

Tillverkning av servrar och annan IT-utrustning kräver stora mängder material och energi. Att förlänga utrustningens livslängd och möjliggöra återbruk och återvinning är därför viktigt.

Vissa kyltekniker använder vatten i betydande omfattning. Samtidigt kan överskottsvärme från datacenter i vissa fall återvinnas och användas i exempelvis fjärrvärmesystem.

Datacenter kan i vissa fall bidra till ett mer flexibelt elsystem genom att anpassa sin elanvändning och delta i stödtjänster eller flexibilitetsmarknader.

Genom att beakta dessa aspekter i upphandling kan offentliga organisationer bidra till att minska klimat- och miljöpåverkan från digital infrastruktur.

Upphandlingsmyndigheten beskriver inköpsprocessen som en modell med tre huvudfaser: förbereda upphandlingen, genomföra upphandlingen och realisera avtalet. I den förberedande fasen analyseras behov, marknad och risker för att skapa underlag för krav och kriterier i upphandlingen.

En hållbar upphandling av datacentertjänster kräver ofta ett relativt omfattande förarbete. De krav och kriterier som ställs ska vara kopplade till verksamhetens behov och vara proportionerliga i förhållande till kontraktets omfattning.

Inför en upphandling är det därför vara relevant att:

• analysera organisationens behov av datacentertjänster och vilken funktion tjänsten ska uppfylla
• identifiera vilka hållbarhetsaspekter som är mest relevanta
• analysera marknaden och vilka lösningar som finns tillgängliga
• bedöma vilka krav som är proportionerliga och möjliga att följa upp
• säkerställa att organisationen har resurser för uppföljning under avtalstiden.

Ett strukturerat arbete i den förberedande fasen ger bättre förutsättningar för att ställa relevanta och ändamålsenliga krav.

Behovsanalysen är ett centralt steg i den förberedande fasen. I behovsanalysen undersöker och preciserar organisationen de behov som ligger till grund för upphandlingen. Analysen blir sedan utgångspunkt för de krav och kriterier som formuleras i upphandlingsdokumenten.

I upphandling av datacentertjänster kan följande frågor vara relevanta att analysera:

• Vilka tjänster behövs (t.ex. colocation, molntjänster eller hosting)?
• Hur stor kapacitet behövs och hur kan behovet förändras över tid?
• Vilka hållbarhetsmål har organisationen, exempelvis kopplade till klimat eller energi?
• Finns det behov av särskilda krav på rapportering av klimatpåverkan eller hållbarhetsnyckeltal?
• Vilka resurser finns för uppföljning av hållbarhetskrav under kontraktstiden?

En tydlig behovsanalys skapar bättre förutsättningar för att formulera relevanta krav och kriterier i upphandlingen.

Läs mer om behovsanalys

En tidig dialog med marknaden kan ge värdefull kunskap inför upphandlingen. I dialogen kan den upphandlande organisationen presentera sina behov och samtidigt få information om vilka lösningar och affärsmodeller som finns på marknaden.

Dialogen kan genomföras på olika sätt, exempelvis genom leverantörsmöten, branschdialoger eller en skriftlig Request for Information (RFI).

Exempel på frågor att diskutera i dialogen kan vara:

• Vilka energieffektivitetsnivåer är realistiska att uppnå?
• Hur vanligt är det att datacenter använder förnybar eller fossilfri el?
• Hur arbetar leverantörer med energiledning och miljöledning?
• Vilka möjligheter finns till värmeåtervinning eller flexibilitet i elsystemet?
• Hur kan rapportering och uppföljning genomföras på ett effektivt sätt?

Marknadsdialogen kan bidra till att säkerställa att kraven i upphandlingen är proportionerliga och förenliga med god konkurrens.

Läs mer om tidig dialog

I Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst finns det förslag på hållbarhetskriterier som du kan använda vid upphandling av datacentertjänster. Kriterierna syftar till att främja energi- och resurseffektiva tjänster. Det är viktigt att göra behovsanalys och marknadsdialog för att komma fram till vilka krav som är lämpliga för den aktuella upphandlingen.

Våra hållbarhetskriterier på området:

• Datacentertjänster - basnivå
• Datacentertjänster – högre ambitionsnivå

Kriterierna innehåller krav inom följande områden:

Krav på miljöledningssystem innebär att leverantören arbetar systematiskt med att identifiera och minska sin miljöpåverkan. Detta kan exempelvis ske genom krav på certifiering enligt ISO 14001 eller EMAS, eller genom krav på rutiner för systematiskt miljöarbete.

Läs mer om krav på systematiskt miljöarbete

Ett energiledningssystem enligt ISO 50001 kan bidra till ett strukturerat arbete med att kartlägga, följa upp och minska energianvändningen. Vid mindre upphandlingar kan det vara proportionerligt att i stället kräva dokumenterade rutiner för energiledning.

Ett kontraktsvillkor kan ställas om att den el som används för tjänsten ska vara förnybar eller fossilfri. Leverantören kan exempelvis styrka detta genom ursprungsgarantier, elinköpsavtal (PPA) eller egen produktion av el.

Energieffektivitet i datacenter mäts ofta med nyckeltalet PUE (Power Usage Effectiveness). Upphandlande organisationer kan ställa krav på en viss nivå eller använda PUE i kombination med andra nyckeltal, exempelvis vattenanvändning (WUE) eller värmeåtervinning (ERF).

De nivåer som anges i kriterierna bör ses som exempel. Genom marknadsanalys och dialog med leverantörer kan organisationen bedöma vilka nivåer som är proportionerliga i den aktuella upphandlingen.

Krav kan ställas på rutiner för återanvändning, reparation och återvinning av IT-utrustning. Detta bidrar till att minska resursförbrukning och klimatpåverkan från hårdvarans livscykel.

Som tilldelningskriterium kan leverantörer premieras om servrar eller annan IT-utrustning uppfyller krav enligt etablerade hållbarhetsmärkningar, exempelvis TCO Certified eller likvärdiga märkningar.

Användning av märkning

Krav kan ställas på att leverantören rapporterar hållbarhetsnyckeltal såsom PUE, WUE, ERF och andel förnybar energi. Upphandlande organisationer kan också använda kontraktsvillkor som syftar till kontinuerlig förbättring av nyckeltal under kontraktstiden.

Datacenter kan i vissa fall bidra till ett mer stabilt elsystem genom att delta i stödtjänster eller flexibilitetsmarknader. Detta kan exempelvis premieras genom ett tilldelningskriterium.

Nedan följer centrala begrepp som är relevanta vid upphandling och uppföljning av datacentertjänster. Förklaringarna är anpassade för upphandlare.

Ett mått på ett datacenters energieffektivitet.

Definition: Total energianvändning i datacentret dividerad med energianvändningen för IT-utrustningen.

Formel: PUE = Total energi / IT-energi

Ett PUE-värde på 1,0 innebär att all energi går till IT-utrustningen (teoretiskt ideal). I praktiken ligger moderna effektiva datacenter ofta mellan 1,1 och 1,5 PUE och säger inget om elens klimatpåverkan – endast hur effektivt energin används i anläggningen.

Ett mått på vattenanvändning i datacenter.

Definition: Total vattenanvändning för datacentret dividerad med IT-utrustningens energianvändning.

Formel: WUE = Liter vatten / kWh IT-energi

Måttet används främst i anläggningar där vattenbaserad kylning förekommer. Låg eller noll WUE kan vara en fördel i områden med vattenbrist.

Visar hur stor andel av energin som återvinns.

Definition: Återanvänd energi dividerad med total energianvändning.

Formel: ERF = Återvunnen energi / Total energi

Värdet anges mellan 0 och 1. Ett högre värde innebär mer effektiv värmeåtervinning.

Ett mått på andelen förnybar energi som används i datacentret.

Definition: Andel av den totala energianvändningen som kommer från förnybara energikällor.

REF kan baseras på:

• Faktisk fysisk leverans
• Egen produktion
• Ursprungsgarantier

Vid upphandling är det viktigt att tydliggöra hur andelen beräknas.

Enligt Greenhouse Gas Protocol delas klimatutsläpp in i:

• Scope 1: Direkta utsläpp från den egna verksamheten (t.ex. reservgeneratorer).
• Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi.
• Scope 3: Övriga indirekta utsläpp i värdekedjan (t.ex. produktion av servrar).

Vid upphandling kan leverantörens redovisning av Scope 1–3 vara relevant.

Kylning som använder kall utomhusluft eller kallt vatten utan energikrävande kylmaskiner.

Vanligt i kallare klimat och kan bidra till lägre PUE.

Datacenter kan bidra till elsystemets stabilitet genom:

• Effektminskning vid hög belastning
• Deltagande i flexibilitetsmarknader
• Leverans av stödtjänster

Avser hur utrustning och material:

• Återanvänds
• Uppgraderas
• Återvinns

Inom datacenter handlar det främst om livslängdsförlängning av servrar och säker återanvändning av komponenter.

En tjänst där organisationen hyr fysisk plats i en extern datahall för sina egna servrar och sin egen IT-utrustning. Leverantören ansvarar för lokaler, el, kyla och fysisk säkerhet, medan kunden ansvarar för hårdvara och ofta även drift och programvara.

Ett samlingsbegrepp för IT-tjänster som levereras via nätverk från leverantörens datacenter. Resurser delas mellan flera kunder, kan skalas upp eller ner vid behov och betalas ofta efter användning. Molntjänster omfattar bland annat IaaS, PaaS och SaaS.

• Infrastruktur som tjänst (IaaS): En molntjänst där leverantören tillhandahåller grundläggande IT-infrastruktur som virtuella servrar, lagring och nätverk. Kunden installerar och ansvarar själv för operativsystem, applikationer och data.
• Plattform som tjänst (PaaS): En molntjänst där leverantören erbjuder en färdig plattform för utveckling och drift av applikationer. Förutom infrastruktur ingår exempelvis operativsystem, databaser och utvecklingsverktyg. Kunden ansvarar främst för applikationer och data.
• Programvara som tjänst (SaaS): En molntjänst där en färdig applikation tillhandahålls över internet, till exempel e-post. Leverantören ansvarar för hela den tekniska miljön – från infrastruktur till applikation – medan kunden använder tjänsten.