Kalkonkött

Livsmedelsprodukter ska vara producerade i enlighet med förordning (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

För produkter av köttråvara ska information om råvarans/råvarornas ursprungsland/ursprungsländer finnas tillgänglig och kunna kontrolleras vid anbudstillfället. Informationen ska också finnas tillgänglig eller kunna lämnas på begäran under avtalstiden, även för eventuella ersättningsartiklar. 

Information om råvarans ursprungsland/ursprungsländer ska omfatta:

• I vilket land djuret är fött/kläckt.
• I vilket land djuret är uppfött.
• I vilket land djuret är slaktat.
• I vilket land köttråvaran är förädlad, där så är relevant.

Råvara från kyckling, kalkon eller höns ska komma från djur som har transporterats högst 8 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. Vid transport under dygnets mörka timmar ska kyckling, kalkon och höns ha transporterats högst 12 timmar till slakt, inklusive i- och urlastning. För transporter, som överstiger 8 timmar, under dygnets mörka timmar krävs även att bilen har utrustning som gör att ventilationen och temperaturen kan anpassas till både inre och yttre temperatur.

Vid transport av kyckling, kalkon och höns till slakt ska förare samt den som sköter i- och urlastning ha genomgått utbildning för transport av fjäderfä i enlighet med de minimikrav som regleras i bilaga IV till förordning EG 1/2005. Kravet omfattar samtliga transporter, oavsett transporttid.

Råvara av kyckling, kalkon och höns ska komma från djur som varit helt bedövade när avblodning sker och helt medvetslösa fram tills dess att döden inträder. De tillåtna bedövningsmetoderna är elektrisk bedövning, bedövning med koldioxid eller inerta gaser (kväve och/eller argon) är tillåtna bedövningsmetoder vid slakt av fjäderfän.

Elektrisk bedövning
Vid individuell elektrisk bedövning av fjäderfä, då elektroderna placeras på båda sidor om skallen ska strömstyrkan uppgå till minst 0,5 Ampere för fjäderfä med en kroppsvikt över 2,5 kg respektive minst 0,3 Ampere för övriga fjäderfän. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat.

Vid elektrisk bedövning då huvudet passerar genom ett vattenbad ska strömstyrkan, vid användning av 50–200 Hz växelström, för varje djur uppgå till minst 0,12 Ampere för kyckling och värphöns. För kalkon ska strömstyrkan, vid frekvens under 200Hz för varje djur minst uppgå till 0,25 Ampere, vid frekvens 200–1500 Hz ska strömstyrka uppgå till minst 0,40 Ampere. Strömstyrkan ska upprätthållas till dess att djuret är bedövat.

Koldioxidbedövning
Vid koldioxidbedövning ska registrering av koldioxidkoncentrationen ske på en nivå som gör det möjligt att kontrollera att den koncentration och tidsperiod som används är tillräcklig för att djuren ska vara helt medvetslösa. Bedövningen ska ske i minst två faser. I början av exponeringen ska koldioxidkoncentrationen vara högst 40 procent, följt av en högre koncentration när djuren förlorat medvetandet.

Råvara från kyckling och höns ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning. Detta gäller även föräldragenerationen.

Råvara från kalkon ska komma från djur vars näbb inte har förändrats vid uppfödningen, till exempel genom näbbtrimning.

Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kyckling, kalkon och höns som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen.

Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling, kalkon och höns som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock¹.

Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas.

Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium.

Leverantören åtar sig att från och med avtalsstart enbart leverera råvara från kalkon som är producerad på ett sådant sätt att antibiotika, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU, inte används för att främja tillväxt eller rutinmässigt för att förebygga sjukdom. Antibiotika ska endast användas efter ordination av veterinär till sjuka djur eller till djur i grupper där sjukdom brutit ut, efter att klinisk sjukdom diagnosticerats i en del av gruppen.
Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvaran som visar totalt antal medicinska behandlingar, orsaken till behandling, och använda preparat. Det är tillräckligt att dokumentationen görs per flock¹ i den stallavdelning² som produktionen har skett.

Max 5 procent av den råvara från kalkon som levereras varje 12-månaders period som kontraktet löper, räknat med början vid avtalsstart, får ha behandlats med antibiotika enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning 2019/6/EU. 

Tredje och fjärde generationens cefalosporiner får endast användas när mikrobiologisk undersökning och resistensbestämning visar att verksamt alternativ saknas. 

Koccidiostatika som fodertillsats bedöms inte som antibiotika i detta kriterium.

Det ska under hela avtalstiden finnas dokumentation för råvara från kyckling och kalkon som visar att råvaran har producerats med beaktande av förebyggande hälsoparametrar för djurvälfärd som minst omfattar:

• Kontroll av fothälsa och åtgärder för att minimera förekomst av fotskador. 
• Beläggningsgrad om max 36 kg/m² för kyckling.  
• Beläggningsgrad om max 40 kg/m² för kalkoner som väger mindre än 7 kilo och 45 kg/m² för kalkoner som väger 7 kilo eller mer.
• Rutiner och åtgärder enligt kontrollprogram som minimerar Campylobacter och samtliga salmonellaserotyper i uppfödningen.
• Rengöring mellan djuromgångarna.

Hälsoparametrarna ska följas upp på ett systematiskt sätt, orsaker till exempelvis uppkomna fotskador eller smittor ska analyseras, avvikelser ska dokumenteras och leda till lämpliga åtgärder i samråd med en veterinär eller produktionsrådgivare för att avhjälpa problemen.

Animaliska livsmedel ska komma från djur där fodersojan¹, om den ingår i djurfodret, är producerad på ett sätt som minst omfattar följande:

• Implementerade rutiner som säkerställer att omvandling till odlingsmark inte orsakar avskogning eller skada på höga bevarandevärden. Utvärderingen av vad som utgör höga bevarandevärden kan göras i enlighet med High Conservation Value Approach², eller likvärdig utvärdering relevant för det geografiska området.
• Användning av växtskyddsmedel ska ske utifrån principerna för integrerat växtskydd (IPM³). Det innebär att förebygga växtskyddsproblem, bevaka skaderisken i odlingar/fält, behovsanpassa åtgärderna samt följa och utvärdera bekämpningsåtgärderna. 

Det är tillräckligt att dokumentationen av fodersojans spårbarhet kan visas genom en särhållen leveranskedja (principen Identity Preserved eller Segregated) eller genom massbalans (principen Mass Balance), eller genom krediter (principen Credits/Book and Claim). 

Animaliska livsmedel ska komma från djur som under uppfödningstiden inte 
ätit foder som består av, innehåller eller framställts av genetiskt modifierade organismer (GMO). 

Spår av godkänd GMO¹ får endast förekomma i en proportion som inte överstiger 0,9 procent för varje enskild råvara under förutsättning att förekomsten är oavsiktlig eller tekniskt oundviklig.