Innovationsveckan anordnades första gången 2019 och idag ingår Sveriges kommuner och regioner, Vinnova och Upphandlingsmyndigheten i projektgruppen. De senaste åren har Innovationsveckan etablerats som en viktig arena för innovationsfrågor i offentlig sektor och konceptet lockar många arrangörer och deltagare. Förra året arrangerades över 60 aktiviteter. 

Vägledningen består av en allmän del som vänder sig till alla som jobbar med aktivitetskravet och en fördjupande checklista som är ett stöd för kommunjurister eller liknande kompetenser som bör involveras vid en statsstödsbedömning i en kommun. 

Läs vägledningen här

Statsstödsfrågor med anledning av aktivitetskravet för försörjningsstöd 

- Vi ser positivt på detta uppdrag, om fler företag deltar i offentliga upphandlingar öppnas möjligheter för fler innovativa lösningar, säger Mårten Janerud, Avdelningschef för Affärsutveckling & IT på Upphandlingsmyndigheten.

I samband med att Upphandlingsmyndigheten tilldelades uppdraget bjöd civilminister Erik Slottner in ett antal innovativa företag till ett rundabordssamtal. Syftet var att få in deras erfarenheter inför regeringens fortsatta arbete med att förenkla för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling.

På mötet diskuterades deras erfarenheter av att göra affärer med offentlig sektor, vad de ansåg fungerade bra och vilka de största utmaningarna var samt hur de upplevde stödet från myndigheter såsom Upphandlingsmyndigheten och om de saknade något.

Under samtalet konstaterades att innovationsupphandling behöver användas mer, vilket kräver utbildningsinsatser, bättre vägledning, fler utbildningar och ett kompetenscenter.

- För att stärka Sveriges digitala suveränitet behöver fler innovativa lösningar nå ut i offentlig sektor. Det måste bli lättare för företag som levererar digitala tjänster att hitta och delta i upphandlingar, skriver civilminister Erik Slottner i ett pressmeddelande efter rundabordssamtalet.

För att skapa synergier mellan olika initiativ ska Upphandlingsmyndigheten inom ramen för uppdraget bland annat ta tillvara slutsatserna från Kammarkollegiets förstudie om ett dynamiskt inköpssystem för innovativa digitala lösningar. Upphandlingsmyndigheten ska även inhämta synpunkter från Skatteverket och Försäkringskassan som etablerar en AI‑verkstad för offentlig förvaltning.

Uppdraget ska redovisas till Finansdepartementet i samband med Upphandlingsmyndighetens slutredovisning av arbetet med färdplanen för de offentliga affärerna.

De nya reglerna om uteslutning i LOV liknar mer de regler för icke-direktivstyrd upphandling som finns i lagen om offentlig upphandling (LOU). De nuvarande bestämmelserna om uteslutning av sökande i LOV är mestadels utformade med vissa bestämmelser i 2007 års LOU som förebild. Sedan de reglerna infördes i LOV har LOU:s grunder för uteslutning ändrats. Dels utifrån de idag gällande upphandlingsdirektiven, dels utifrån Förenklingsutredningens förslag på enklare regler för icke-direktivstyrda upphandlingar.  Vissa justeringar i de nya reglerna av uteslutningsgrunderna i LOV har dock gjorts för att bättre återspegla de förutsättningar som gäller för valfrihetssystem. Samtliga uteslutningsgrunder som anges i lagen är fakultativa, det vill säga att de är frivilliga att tillämpa av den upphandlande myndigheten.

En annan förändring är att det blir tillåtet för den upphandlande myndigheten att utesluta en sökande på andra grunder, som den själv bestämmer. Det vill säga att det är möjligt för den upphandlande myndigheten att addera andra uteslutningsgrunder än de som uttryckligen följer av lagen. De egna uteslutningsgrunderna måste framgå av förfrågningsunderlaget.

Det införs också en skyldighet för en upphandlande myndighet, innan den beslutar att utesluta en sökande, att ge sökande möjlighet att inom en bestämd tid yttra sig över de omständigheter som enligt myndigheten utgör skäl för uteslutning.

Enligt de nya reglerna framgår det inte längre uttryckligen vilka intyg och bevis som den upphandlande myndigheten ska godta för att styrka att det inte finns några omständigheter för uteslutning. Enligt lagstiftaren innebär detta inte någon större ändring i sak, bland annat då den upphandlande myndigheten fortsatt ska tillämpa såväl principen om ömsesidigt erkännande som proportionalitetsprincipen (1 kap. 2 § LOV). Som exempel anges att det inte är förenligt med proportionalitetsprincipen att kräva intyg som inte utfärdas i den sökandes hemland, inte heller torde det vara förenligt med principen om ömsesidigt erkännande att inte godkänna en sökande som är registrerad i en officiell förteckning över godkända leverantörer i ett annat land inom EES.

Lagstiftaren lyfter även fram att det för vissa verksamheter inom välfärdstjänster, exempelvis stödboende eller skyddat boende, genomförs kontroller i samband med tillståndsgivning. I vissa avseenden tangerar dessa de kontroller som får ske vid uteslutning av en sökande i ett valfrihetssystem. I sådana situationer menar lagstiftaren att det kan vara lämpligt för upphandlande myndigheter att utnyttja flexibiliteten i de nya bestämmelserna och till exempel avstå från att kontrollera uteslutningsgrunder som redan omfattas av förutsättningarna för ett tillstånd, om dessa grunder nyligen har kontrollerats inom ramen för en tillståndsprövning. Detta för att minska administrationen för de sökande.

De gamla reglerna om uteslutning gäller fortsatt för befintliga valfrihetssystem enligt LOV

Om en upphandlande myndighet har annonserat ett valfrihetssystem före de nya reglerna om uteslutning har trätt i kraft gäller fortsatt de gamla reglerna om uteslutning för det systemet. 

I förarbetena till de nya reglerna anger lagstiftaren att en upphandlande myndighet som vill använda de nya uteslutningsgrunderna behöver annonsera ett nytt beslut om att inrätta ett valfrihetssystem. LOV innehåller inte någon tidsgräns för valfrihetssystemens löptid utan anger enbart att det ska vara en löpande annonsering. Samtidigt är avtal utan tidsbegränsning inte tillåtna enligt EU-rätten. Det borde enligt lagstiftaren därmed vara rimligt att upphandlande myndigheter regelbundet ser över och annonserar om sina valfrihetssystem. En ändring av uteslutningsgrunderna görs enligt lagstiftaren lämpligen i samband med en sådan översyn av valfrihetssystemet. 

Fler ändringar av uteslutningsgrunderna i LOV kan komma

Det pågår andra arbeten som kan komma att leda till ytterligare förändringar av uteslutningsgrunderna i LOV. Det är därför viktigt att löpande söka ny kunskap på detta område den kommande tiden. 

Mer information om valfrihetssystem

Läs mer om valfrihetssystem enligt LOV och hitta befintliga valfrihetssystem på vår webbplats

Information om valfrihetssystem enligt LOV 

Hitta LOV-uppdrag

I Upphandlingsmyndighetens del av uppdraget ingick bland annat att analysera om data från inköpssystem kan användas i försörjningsanalyser och därefter ta fram förslag på hur sådan data kan samlas in nationellt.

- Upphandlingsmyndighetens analys visar att inköpsdata för offentlig sektor är mycket relevant och användbar i arbetet med nationella försörjningsanalyser. Inköpsdata kan ge en empirisk bild av offentlig sektors behov, efterfrågan och beroenden inom olika produktområden, säger Sofia Tullberg, avdelningschef för hållbarhet, statistik och analys på Upphandlingsmyndigheten.

Upphandlingsmyndigheten betonar också vikten av att inköpsorganisationer och leverantörer fortsätter att stärka förutsättningarna för att varor och tjänster ska kunna levereras vid en kris och ytterst krig. Avtalsbaserad beredskap är en viktig förutsättning i det civila försvaret. Även frågor kring säkerhetsskydd och klimatanpassning kommer att bli ännu viktigare framöver.

Upphandlingsmyndigheten ser att det nu är angeläget att ta konkreta steg framåt för att skapa en tydlig inriktning för en nationellt samlad funktion för inköpsdata:

Utöver användningen av inköpsdata i försörjningsanalyser har en samlad nationell inköpsdata en viktig funktion för att öka effektiviteten och transparensen i de offentliga affärerna. Det skulle även ge bättre verktyg för att motverka korruption, välfärdsbrottslighet och ge underlag för att analysera och utveckla de offentliga affärerna.

Upphandlingsmyndighetens lämnar rekommendationer
I Upphandlingsmyndighetens rapport har tre modeller för nationell insamling av inköpsdata identifierats och analyserats. Myndigheten lämnar rekommendationer för ett konkret genomförande för en standardiserad grundläggande tillgång till inköpsdata. I rapporten lyfter myndigheten även vikten av bland annat ökad digitalisering av de offentliga inköpen, ökad standardisering av informationen i inköpsprocessen och att e-fakturan utökas med fler obligatoriska uppgifter.

Statskontoret har nyligen fått ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag om en nationell upphandlingsdatabas och analysfunktion för upphandlings- och inköpsdata vilket Upphandlingsmyndigheten tycker är väldigt positivt.

- Upphandlingsmyndigheten har redan etablerat kontakt med Statskontoret för att bistå i arbetet. Rapporten som vi publicerar idag blir ett viktigt underlag i Statskontorets arbete, säger Sofia Tullberg.

Ta del av rapporten i sin helhet >>

Upphandlingsmyndighetens rapport är en del av ett regeringsuppdrag till Myndigheten för civilt försvar (MCF) om att utveckla arbetet med försörjningsanalyser. Läs mer om regeringsuppdraget Uppdrag att utveckla arbetet med försörjningsanalyser - Regeringen.se

Antalet annonserade upphandlingar har i stort sett varit oförändrat under den senaste tioårsperioden. Ökningen 2025 motsvarar 2,6 procent jämfört med föregående år. Det bör noteras att statistiken enbart omfattar annonspliktiga upphandlingar – direktupphandlingar och förhandlade förfaranden utan föregående annonsering ingår inte, oavsett om de annonseras eller efterannonseras.

Den relativt stora minskningen som skedde 2022 förklaras sannolikt av att direktupphandlingsgränserna höjdes den 1 februari det året, vilket innebar att fler inköp kunde genomföras utan annonsering.

– Antalet annonserade upphandlingar är en av de grundläggande indikatorerna för att följa utvecklingen för offentlig upphandling. Att nivån har varit stabil under lång tid ger en viktig referenspunkt när vi analyserar andra förändringar i statistiken, säger Anton Fürle, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Flest upphandlingar annonseras i mars

Fördelningen av upphandlingar över årets månader följer ett tydligt och återkommande mönster. Antalet annonserade upphandlingar är som högst under mars, april, maj och oktober, medan juli och augusti är de månader då minst annonseras. Mönstret har sett likadant ut år efter år och återspeglar troligen både budgetcykler och semesterperioder inom offentlig sektor. Under 2025 annonserades flest upphandlingar i mars månad.

– Det cykliska mönstret är förväntat och konsekvent över tid. För leverantörer som vill bevaka affärsmöjligheter inom offentlig upphandling är det värdefullt att känna till när aktiviteten typiskt sett är som högst, säger Anton Fürle.

60 procent direktivstyrda upphandlingar

År 2025 omfattades 60,4 procent av alla upphandlingar av EU:s upphandlingsdirektiv. Det är en ökning med 2,9 procentenheter jämfört med 2024. En upphandling som överstiger EU:s tröskelvärden kallas direktivstyrd och ska som regel annonseras både i EU:s gemensamma annonsdatabas TED och i en nationellt registrerad annonsdatabas. För upphandlingar som inte når upp till tröskelvärdena gäller i stället en enklare reglering enligt de svenska upphandlingslagarna.

Tröskelvärdena beslutas av Europeiska kommissionen och varierar beroende på vad som upphandlas och vem som upphandlar. Att andelen direktivstyrda upphandlingar ökar kan indikera att fler kontrakt når upp till de nivåer där EU-reglerna träder in, vilket ställer högre krav på processen.

Nya statistikartiklar på webben

Drygt 18 000 upphandlingar annonserades 2025

Kommunerna annonserar flest upphandlingar 2025

Annonserade upphandlingar för 982 miljarder kronor 2025

Tjänsteupphandlingar vanligast 2025

LOU tillämpades i nära nio av tio upphandlingar 2025

Miljökrav i nära en fjärdedel av upphandlingarna 2025

Krav om social hänsyn i 10 procent av upphandlingarna 2025

Knappt 430 innovationsupphandlingar 2025

I detta seminarium diskuteras vad som krävs av Sverige med bäring på offentligt upphandlande organisationer, vilka krav och förväntningar Nato-medlemskapet innebär, och hur offentligt upphandlande myndigheter och enheter på den civila sidan påverkas.

Under seminariet hålls en paneldiskussion på temat krav och förväntningar på offentlig upphandling och offentligt upphandlande myndigheter och enheter utifrån det svenska Nato-medlemskapet, samverkan med näringslivet, möjligheter som medlemskapet innebär samt offentliga inköps strategiska betydelse i totalförsvaret.

Under seminariet hålls en paneldiskussion. Fler panellister tillkommer och denna sida uppdateras kontinuerligt.

Medverkande:

Anja Clausin, generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten

Charlotte Petri Gornitzka, landshövding Gotland samt särskild utredare och nationell rådgivare för stärkt privat-offentlig samverkan i totalförsvaret

Martin Magnusson, ordförande för Sveriges offentliga inköpare (SOI)

Elenor Kroge, moderator och senior rådgivare, Upphandlingsmyndigheten

För frågor, vänligen kontakta:
Elenor Kroge, senior rådgivare, tel: +46 (0)8-586 217 05 eller e-post: elenor.kroge@uhmynd.se.

Referensgruppen är öppen för dig som arbetar som exempelvis: 

• upphandlare 
• beställare 
• leverantör 
• branschrepresentant 
• specialist inom området 
• relevant expert inom området 

Genom att samverka med en referensgrupp samlar vi in värdefull kunskap och erfarenhet samt får en möjlighet att förankra utvecklingen av vårt stöd inom miljöspend. Som deltagare bidrar du med konstruktiva synpunkter på bland annat: 

• marknadsförutsättningar 
• beräkningsaspekter och metodval
• kommande förändringar 
• kundperspektiv 

Anmälan och möten  

Referensgruppen kommer att ha två till tre digitala möten via Teams. Mellan dessa möten får deltagarna möjlighet att ge sina synpunkter på det material som tas fram.  

Planerade referensgruppsmöten: 

• torsdag 18 juni, klockan 10-11 
• tisdag 25 augusti, klockan 13-15 
• onsdag 23 september, klockan 13-15  

Anmäl dig senast den 30 maj till maike.backlin@uhmynd.se om du är intresserad av att delta.  

Behandling av personuppgifter  

Tänk på att när du lämnar dina synpunkter kommer dina personuppgifter att registreras och behandlas av Upphandlingsmyndigheten.  

Förvaltningsdomstolarna består av förvaltningsrätter, kammarrätter samt Högsta förvaltningsdomstolen. Under 2025 uppgick antalet inkomna överprövningsmål i förvaltningsrätterna till 2 849, en minskning med 6 procent jämfört med 2024. Samtidigt ökade de inkomna överprövningsmålen i kammarrätterna med 5,1 procent och uppgick till 615. I Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ökade antalet inkomna mål till 179. Det betyder att det sammantaget blev en minskning av antalet mål med 2,5 procent. Totalt uppgick antalet inkomna överprövningsmål 2025 till 3 643.

– Det krävs prövningstillstånd för att ett överklagande ska kunna prövas i kammarrätten och i HFD. Därför är antalet inkomna mål i HFD och kammarrätterna betydligt lägre än i förvaltningsrätterna, säger Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Under 2025 avgjorde förvaltningsrätterna 3 048 mål om överprövning av upphandlingar. I drygt 6,8 procent av målen fick den leverantör som ansökte om överprövning helt eller delvis bifall.

– Andelen mål där den leverantör som ansöker om prövning får helt eller delvis bifall har minskat de senaste fem åren. År 2021 var andelen mer än det dubbla, 14,4 procent jämfört med dagens 6,8 procent, konstaterar Andreas Doherty.

Vart tredje mål i förvaltningsrätterna avgjordes utan en prövning i sak. Det innebär att rätten har avgjort målet utan att ha tagit ställning i den fråga som den som ansökte om överprövning ville ha prövad.

Handläggningstiderna ökar

Den genomsnittliga handläggningstiden för alla upphandlingsmål som avgjordes i förvaltningsrätterna under 2025 var 2,2 månader. Det är en ökning med 15,4 dagar jämfört med året innan.

– I kammarrätterna ökade den genomsnittliga handläggningstiden med mer än en hel månad och uppgick 2025 till 5,7 månader. Men för de mål som sakprövades visar statistiken att handläggningstiden under samma tid minskat något – från 8,4 månader till 7,8 avslutar Andreas Doherty.

Mer statistik om överprövningar

Läs mer om överprövningar och handläggningstider i myndighetens statistiktjänst.

Antalet överprövningsmål minskar 2025 (statistikartikel)

Handläggningstiden för upphandlingsmål ökar 2025 (statistikartikel)

– Det är inte ovanligt att upphandlande organisationer använder sig av konsulter och många som arbetar med inköp är exempelvis jurister eller hållbarhetsspecialister. Dessa personer har en viktig roll men ingår inte i statistiken över upphandlare och inköpare, förklarar Andreas Doherty, analytiker på Upphandlingsmyndigheten.

Allt fler kvinnor har yrkestiteln upphandlare eller inköpare. År 2014 var det ungefär hälften och 2024 var det 65 procent.

– Det är kvinnorna som står för majoriteten av ökningen av antalet upphandlare och inköpare ända sedan 2014. Det senaste året ökade antalet män med 68 personer och antalet kvinnor ökat med 243, säger Andreas Doherty.

De flesta yrkesverksamma inköpare och upphandlare, 80 procent, har eftergymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Andelen med eftergymnasial utbildning har ökat sedan 2016. Endast 19 procent har idag gymnasial utbildning som högsta utbildning. Det rör sig om främst personer i åldersklassen 45–64 år. I de lägre åldersklasserna har de flesta inköpare eller upphandlare eftergymnasial utbildning.

Totalt 1 844 personer med yrkestiteln inköpare eller upphandlare var anställda i statliga myndigheter eller statligt ägda företag 2024. Inom kommuner och regioner är motsvarande siffra 1 572 respektive 667. Resterande 563 personer hade sin anställning i regionalt eller kommunalt ägda organisationer. Samtliga kategorier ökar, men mellan 2023 och 2024 ökar antalet anställda i regionalt eller kommunalt ägda organisationer mest (med 47 procent), men från en låg nivå.

Mer statistik om yrkesgruppen inköpare och upphandlare i Sverige finns i vår statistiktjänst på webbplatsen.

Antalet inköpare och upphandlare ökar 2024 (statistikartikel)