Riskbedömning av tvätteriarbetare

I branscher med låg kollektivavtalstäckning och organisationsgrad är risken för oskäliga arbetsvillkor större eftersom de anställdas förhandlingsstyrka och möjlighet till att påverka sin situation är begränsad.

Av cirka 300 svenska tvätterier är 104 tvätterier bundna av kollektivavtalet mellan IF Metall och IKEM. Den fackliga organisationsgraden inom yrkesgruppen är okänd.

Att en yrkesgrupp är reglerad kan dels vara ett tecken på att yrkesgruppen är utsatt och därför behöver skyddas av regleringar. Det kan också vara så att en yrkesgrupp har ett bättre skydd mot att utnyttjas just för att branschen är reglerad.

I enlighet med Skatteförfarandelagen (2011:1244) måste företag inom tvätteribranschen föra personalliggare.

Arbetsmiljöverket har föreskrifter och allmänna råd som är relevanta för tvätteritjänster. AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning samt AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser är alla relevanta för branschen.   I fallet om utformning av arbetsplatser så är det framförallt risken för värmestress och buller som är relevant. Vad gäller AFS 2023:10 kan det bland annat handla om hantering av tvätt som är kontaminerad av cytostatika eller andra smittokällor som kräver en säker hantering. Arbetsmiljöverket kan följa upp att kraven efterlevs genom inspektioner.

Företag som är medlemmar i Sveriges Tvätteriförbund får kvalitetsmärkningen T-märkning efter godkänd auktorisationskontroll vilket innebär att de uppfyller förbundets krav på bland annat yrkesmässig kunskap och god företagsamhet, vilket innefattar bland annat miljöpåverkan, arbetsmiljö, energiförbrukning. 

I branscher med långa leveranskedjor med många underleverantörer minskar insynen vilket leder till att oseriösa företag längre ner i leveranskedjan är svårare att upptäcka. Med det sagt kan en lång leveranskedja med seriösa företag fungera problemfritt, likväl som oskäliga arbetsvillkor kan förekomma i en kort leveranskedja.

Enligt Sveriges Tvätteriförbund arbetar ungefär 5 500 personer inom tvätt- och textilservicebranschen. Förbundet uppskattar att det utöver dessa finns ungefär 400 arbetstagare hos underleverantörer till företag inom tvätt- och textilservicebranschen som jobbar med beställningar från branschföretagen. Det indikerar att användning av underleverantörer förekommer inom branschen.

Att använda utländsk arbetskraft är vanligt i många branscher och innebär ingen risk i sig. Däremot ställer användandet av utländsk arbetskraft ökade krav på arbetsgivaren att skydda arbetstagaren.

Enligt Svenska Tvätteriförbundet är mer 59 procent av arbetstagarna inom branschen utlandsfödda, var av 46 procent är födda utanför Europa.

IKEM bedömer att det, bland deras medlemsföretag, är ovanligt med utstationerade arbetare i tvätterierna.

Tvätteribranschen har idag en total omsättning på över sju miljarder kronor i Sverige. Det största företaget i branschen omsätter ensamt tre miljarder kronor.

Svenskt Näringsliv menar att det i undantagsfall förekommer att oseriösa företag inom tvätteribranschen konkurrerar ut seriösa företag på den offentliga marknaden.

Tvätteribranschen för tvätt från sjukhus har gått från att ha drivits i offentlig regi till att ha blivit outsourcad. Detta har förändrat förutsättningarna i branschen. IKEM uppger att offentliga aktörer pressar ned priserna på den öppna marknaden.

Sveriges Tvätteriförbund rapporterar i sin hållbarhetsrapport att de vanligaste anmälda arbetsolyckorna inom yrkesgruppen är ”fall av person”. Antalet anmälda fall har ökat de senaste åren, från 60-80 till över hundra 2024.

Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK har tagit fram en vägledning om tvätteriets ergonomi. Vägledningen visar att arbetsmoment på tvätterier kan vara repetitiva, tunga och innebära ansträngande arbetsställningar.

En annan arbetsmiljörisk inom yrkesgruppen är värmestress. Tvätt-, tork- och manglings-/pressprocesser genererar värme, ofta i kombination med hög luftfuktighet och fysisk arbetsbelastning. Denna kombination gör att kroppen vid inte kan hålla nere kroppstemperaturen genom svettning. Arbetsmiljöverket lyfter även risken för stick- och skärskador, på grund av vassa föremål som kan följa med tvätten.

En annan typ av risker som förekommer i tvätterier är utsatthet för kemikalier som tvätt- och blekmedel som kan irritera huden, samt damm som kan irritera luftvägar.